Josefin

Det finns saker som jag gör bara för att andra gör det. Det mesta har jag antagligen inte ens reflekterat över eller kommit på att det är efterapningar, men så finns det saker som jag gör för att andra verkligen har inspirerat mig, eller för att det finns en bra anledning bakom. Som exempel kan jag nämna att jag alltid vänder streckkoden åt rätt håll när jag handlar. Det har jag gjort ända sen jag läste de här raderna i Jonas Gardells bok ”Så går en dag ifrån vårt liv och kommer aldrig åter”:

 Framme vid kassorna hos deras lokala Ica-handlare finns ett anslag där kunderna ombedes att lägga alla varorna i rad på bandet med streckkoden åt höger och uppåt – om inte är det kundernas fel att kassörskorna får förslitningsskador i armar och axlar.
 När Anna läser anslaget får hon genast dåligt samvete. I alla år har hon bara hivat upp varorna på bandet utan att tänka det minsta. Hon hade inte anat att hon som dum kund orsakat så mycket skada, att hon varit en sådan ond människa.
 En sådan enkel sak borde hon kunnat räkna ut själv – att varorna ska läggas i rad på bandet med streckkoden åt höger och uppåt för att underlätta kassörskornas arbete.
 Nervöst börjat Anna vrida och vända på varenda vara för att hitta streckkoden. Det blir hennes tur men hon är inte färdig, Generat flämtar hon till och skyndar sig ännu mer. Kassörskan ser irriterad ut och trummar med fingrarna mot kassalocket. Kön bakom Anna har börjat växa. Hon svettas i den tjocka dunkappan som är knäppt ända upp i halsen.
 Nu byter några i kön tyngd på foten för att markera hur länge de stått. De blänger uttryckslöst på henne. Den blicken känner hon igen. De vill att hon ska dö.

…

 Till slut ger Anna upp och börjar lassa upp varorna på bandet utan att bry sig alls om hur de kommer. Det är som en ångbastu under den täta dunkappan. Det dunkar i tinningarna. Glasögonen skaver vid näsroten. Streckkoderna hamnar lite hur som helst.
 Hon vågar knappt se kassörskan i ögonen. Nu är det hennes fel att kassörskan får förslitningsskador i armarna och axlarna och skuldrorna och ryggen.
 Hon är en misslyckad kund och en misslyckad människa.
 Kriget i Bosnien var också hennes fel.

Nästa gång jag gick och handlade såg jag efter vid kassan för att se om det fanns något anslag där, och det fanns det. Fast ”åt höger och uppåt” var ersatt med ”mot dig”.
Min upplaga av den här boken trycktes 2001 och jag tror att det var ungefär då jag fick den av min kusin. Så alla ni som sitter i kassan på Maxi, nu vet ni vilka ni ska tacka – Jonas Gardell och Elin.

En sak som jag tänkt jättelänge att jag ska göra är att ge blod. Jag började mitt liv med att drabbas av gulsot och fick väl i mig någon blodpåse inlämnad av en vänlig själ innan det hela var över och jag fick åka hem med mamma och pappa. Därför har tanken på att bli blodgivare funnits med väldigt länge, men det har inte blivit av. Som tur är har jag flera personer runt omkring mig som är änglalika blodgivare och deras tjafsade om vem som egentligen har rätt till värvningspresenten fick mig att surfa in på geblod.nu. Väl där kollade jag upp de faktorer som skulle kunna leda till att man diskvalificeras som blodgivare. Och där bland smittsamma sjukdomar och nya sexpartners såg jag: Om du har eller har haft gulsot.
Tack för den. Själva skälet till att jag så gärna ville bli blodgivare visade sig vara det som kom i vägen.

Det sista jag tänker ta upp idag är det ganska meningslösa intresset platespotting. Jag har alltid tittat på bilars registreringsskyltar så fort jag kommit åt, men då har det främst varit för att hitta roliga bokstavskombinationer och små ord. Men så svepte då platespottingen in och jag fick höra från höger och vänster att nu är jag på tretton, nitton eller tjugotvå. Jag tänkte länge att det där är ingenting för mig, de får hålla på med det best de vill, jag bryr mig inte.
Häromdagen blev jag nästan påbackad av en bil med numret 001. Jag valde att se det som ett tecken och det är ungefär så långt som jag kommit hittills, men jag har span på en 003 när den dagen kommer…


Får jag be er om en tjänst?
Bli blodgivare!
Det räddar liv och jag är tacksam för mitt. Tack till de som lämnade in vanligt A+ till Falun hösten 1987. Det kom till användning.

För exakt trettitore år sedan öppnades Sveriges första McDonald's-restaurang i Stockholm. Samma dag fjorton år senare föddes jag. När jag nu fyller nitton ger jag mig själv en blogg i födelsedagspresent. Grattis Josefin!

Vi vet ju alla att bakom varje bra present finns en fin och personlig tanke och vem kan man vara mer personlig med än sig själv?
Ni är hjärtligt välkomna att följa med mig in i min vardag och mina virvlande och enkelspåriga tankegångar.