Josefin

Premiären för AMK 07 smyger närmare och närmare. På onsdag drar Marschtåget igång i Linköping, för att sedan fortsätta till Västerås och Örebro. Hur känns det då? Jo, en viss nervositet ligger helt klart och vilar någonstans i kroppen. Det är svårt att föreställa sig att vi nu i publikens ögon kommer att vara de där ascoola musiksoldaterna som har stenhård koll på allting. Herregud, jag deppar ihop över mina paradkängor varje gång jag försöker putsa dem, och pressveck - de jag har stött på hittills har funnits på byxorna och jag har aldrig lyft ett finger för att underhålla dem. Det är tur att vi har våra polers i trumkåren med oss, de kanske kan dämpa hysterin lite.
Om man nu skulle får för sig att kika framåt i planeringen kommer en ny våg av ångest inrullande. Hela nästa vecka går åt till Marschtåget, och sedan är det bara drygt två veckor kvar innan vår statschef fyller 61 bast. Under den tiden ska vi, förutom att vara lediga hemma i tre dagar, lära oss hela sista delen i figget och klara av att göra alltihop snyggt. Jag hoppas verkligen att Kn B vet vad han gör.
Nåväl, det är ingen idé att spekulera i hur framtiden kommer att bli, det visar sig förr eller senare ändå. Jag kan däremot rapportera lite om vad som har hänt den senaste perioden, helt utan kronologisk ordning eftersom mitt närminne börjar svika lite.

MX hos "Jehovas"
Ok, de har sålt lokalen till Svenska Hem, men det finns fortfarande väggprydnader med texten Samla skatter i himlen så man kan väl inte påstå att de nya ägarna lagt ner överdrivet mycket jobb på att neutralisera stället (i och för sig vet jag ju inte hur det såg där innan...) Lunchen intogs på något slags hotell/församlingshem precis intill där inredaren verkar ha gått i pension i början av nittiotalet. Det var länge sedan jag såg så många märkliga lampor och kreationer i ljusblått och rosa på samma ställe, men oroa er inte - det kommer säkert tillbaka en dag.

Högskoleprovet
Hmm, inte en av mina mest lyckade omgångar, men vad kan man förvänta sig av någon som inte läser något annat än dagsprogrammet och inte kan några andra svåra ord än framrycka, riktkolonn och dagelev. Att dessutom tvingas lyssna på när Kn B räknar kan ju få vilket snille som helst att tappa orienteringen i mattedjungeln
Ett , Två ,Tre-två, Fyr-två-tre, Fem , Sex ... 

//En ledtråd till alla marschnördar där ute: I år innehåller figget tretakter!//

Brigadgeneralen Axelsson
När vi kom hem från högskoleprovet läste vi på dagsprogrammet att nästa morgon skulle arméinspektören möta oss på morgonen. En våning upp möttes vi av en febril putsaktivitet. De som stannat kvar och fysat under dagen var i full färd med att få sina kängor äckligt perfekta. Fu K gjorde några lama försök att lugna oss genom att påpeka att ju mer tjafs på axlarna, desto sämre ser man ut, men det hjälpte inte.
När morgonen kom gjorde Sg O en extra noggrann visitation, han inspekterade till och med våra bältesspännen för att allt skulle vra perfekt. Sedan drog dagens verksamhet igång. Jaha? Och när kommer han? Det var inte förrän efter lunch som det självklara gick upp för mig. Första april.

Orientering
Sg T och Fu G roade sig med att kuta runt i parken och gömma kontroller i skogen åt oss
- Nej, men vi kan väl inte vanhedra minnesstenen med en ful skärm?
- Absolut inte, särskilt inte när det finns en ihålig stubbe bara sex meter härifrån...
Det hela gick ut på att samla bokstäver för att sätta ihop ännu ett aprilskämt: TRK spelar fint.

Vi kan väl säga att jag minns vad som var roligt med att vara orienterare, men jag kommer också ihåg varför jag slutade. And taht's all I have to say about that.

Genomgång av högvaktsproceduren
Vi valde veckans soligaste dag och ställde oss en hel förmiddag vända åt samma håll. Grunden till 2007 års baskerbränna är lagd. Vi lyssnade på kapten som guidade oss igenom allt som kommer att hända vid en vaktparad. Sg O och Lt L fick chans att visa sina skådespelartalanger och demonstrera sina kunskaper i främmande exercis. Dessutom marscherade vi runt på framsidan av slottet och eftersom det var söndag så hade vi ganska stor publik. Jag vill passa på att ge alla stockholmare ett tips (på förekommen anledning): Försök inte att, på cykel, köra om en musikkår som ser väldigt smal ut. Du vet inte inte när den kan få för sig att bli bredare. Om du dessutom kommer bakifrån så har musikerna inte en chans att se dig (inte för att det skulle göra någon skillnad) och se för guds skull till att ha en flykväg. En musikkår på ena sidan och trottoarkant på den andra är ingen bra övning.

Visitation och vård
En kvällstjänst med Lt K och Sg O, vad kan bli mer komiskt? Det hela gick ut på att kolla av så att alla hade alla tillbehör till sina parad- och permissionsuniformer och sedan se till att alla vet hur man tar hand om grejerna. Lt K som är vårt parad-pervo nr 1 såg till att införa nya rutiner för vård av klädseln. Från och med nu ska alla ha pressveck på ärmarna på de gröna fältskjortor vi bär till vardags. Det framgick med all önsvärd tydlighet att det här var något helt nytt för Sg O. Självklart ska också ärmarna på vår M/Ä pressas, också detta en nyhet i AMK. Det är inte helt lätt att göra pressveck från ingenting.
Lt K lyckades också hitta ett tillfälle att dra fram sin fetischistlåda. Den är gråblå och helt enkelt märkt med texten: Lt Kindlunds fetischistlåda
Ge fan i - skaffa en egen låda
I den ryms allt man kan tänkas behöva för att puts allt mellan himmel och jord. Putstrasor, rengöringsmedel, bomullstops - den har till och med ett specialtillverkat utrymme i locket där skokrämsburkar spänns fast.

Fråga furiren
En begivenhet som inträffar i princip varje kväll någon gång mellan 21 och 23 på tredje våningen. Ett gäng soldater sätter sig att putsa sina skor och förr eller senare brukar antingen Fu K eller Fu B, som är de befäl som bor på slottet, ansluta och svara på diverse frågor rörande skoputs och annat som en musiksoldat bör känna till.

Fotbollschallenge
Brasset och slagverket utkämpade en tuff och seriös fotbollsmatch. Vi i träblåset ville ju också gärna vara med men tyckte nog att det såg lite hårt ut, så vi har bestämt oss för att sätta ihop vårt eget lag och utmana yrkesmusikerna. Vårt oseriösa lag går under namnet  "Är du inte tjej så är du gay" och har lagmedlemmar så som Fille Flöjt, Ole Oboe och The Fag.

Nej, nu har jag faktiskt inte tid med det här längre, jag har skor som måste putsas och stämmor som ska övas.
Håll tummarna för att AMK 07 uppfattas som riktiga musiksoldater på premiären!