Josefin

Det verkar ha spritt sig en liten oro bland bloggens läsare nu när min tid i Arméns Musikkår tagit slut. Många undrar vad som kommer hända i framtiden, om bloggen kommer att få vila i frid och bevaras som den är i cyberrymden, eller rent av försvinna. Det finns dock ingen som helst anledning till panik, bloggen fanns innan jag ryckte in och den kommer fortsätta finnas även efter muck. Hur overkligt det än kändes att gå ut genom Livgardets grindar så fanns redan då vetskapen om att livet skulle gå vidare, så även bloggen. Tids nog kommer layouten göras om och anpassas till mitt nya liv i det civila mörkret, men först måste det sista musiksoldatsinlägget skrivas klart. Jag hoppas ni har överseende med att detta kommer dröja till efter julhelgen, kanske tillochmed ända in på det nya året, men jag har lovat mig själv att skriva om varje tjänstgöringsperiod och det skulle vara synd att svika sig själv på målsnöret. Håll ut alla trogna läsare! Ni kommer få läsa om hur det känns att lämna sin stora familj och senare även om hur det känns att stå ensam och vilsen i den stora världen.
God jul på er allihop!