All by ourselves

På dagen sex månader efter inryck satt jag åter på pendeltåget mot Kungsängen/Bålsta - och den här gången gled jag inte ut genom dörrarna vid Karlbergs station. Jag fick vackert sitta kvar och titta på sjöjungfrun som pryder p-snurran och spana mot mitt gamla fönster. När bussen stannat vid ändstationen Granhammar, precis utanför Livgardet, dansade jag in genom vakten och vidare mot kasernen. Det första jag gjorde var att rensa upp oredan i skåpen samtidigt som mina kollegor droppade in en efter en. Den kvällen passade vi på att åtgärde det lilla skämt som TRK förberett ått oss innan muck. Ovanför alla kaserningångar finns en skylt som visar vilka som bor där. På vår står det, med svart text på vit botten:
IntUtbE Utbildningskompani US
FöMusC AMK/TRK

Våra kära trumkårister hade tagit svart tejp och tejpat över AMK/, väldigt dåligt utfört jobb tyckte vi och tog bort deras tejp och täckte istället över /TRK med vitt. På lite avstånd ser man inte ens att något är galet. Nästa steg blir att ge sig på orienteringsskylten innanför vakten och vägvisarna inne på området.

Under vår första vecka på gardet utmärkte vi oss ganska snabbt som de soldater som inte har vett att ställa sig i rätt matkö och som gärna ställer tusen frågor till vakten i matsalen. Det var ett väldigt lugnt och harmoniskt liv, vi, en vaktstyrka och två plutoner från livkompaniet (som turades om att gå högvakt så i praktiken var det bara en pluton på regementet varje dag). Sg O har också visat sina allra bästa sidor, han har inte hetsat om onödigheter, vi har fått sovmorgon, han har peppat oss och talat om att vi kan, att vi är duktiga. Och det är vi. På tre dagar satte vi en figmarsch. Repetitionsarbetet började på måndag och efter några timmar gick vi till förinspelad musik, dagen efter spelade vi med noter och på onsdagen var det utantillförhör och noter och PA lades åt sidan. Vi hade en förövning på slottet på torsdagen för att känna på underlaget på inre borggården och några nöjda musiksoldater i tredje kolonn trampade rakt i den vita stjärna som bara kungen får beträda i vanliga fall. Jag funderade på att göra en avstickare i den rättvända genomgången vid utmarschen men konstaterade att avståndet var lite väl långt och Lt L hade säkerligen planerat manövern för att hålla stjärnan fri så det blev inget stjärntramp för mig.

På det hela taget har det varit en lugn period. Vi har repat och haft MX större delen av dagarna och det har varit en avslappnad stämning. Vi har roat oss med att resa tält på gräsmattan utanför kasernen och byggt vindskydd i den lilla skogen framför matsalen. Det som var tänkt som en repetition av lite GSU blev snabbt en tävling i bästa kamouflage. Grupp 4 vann med sitt Sagan Om Ringen-inspirerade tält. Men det har varit allvar också. Redan första kvällen i tjänst gick bussen till Skokloster för en taptospelning. Tidspress och platsbrist gjorde att Sg O gav klartecken för ombyte utomhus och helt plötsligt kom jag på mig själv med att stå i det fria iförd kalsonger, t-shirt, knästrumpor och basker. Vad säger reglementet om den kombinationen?
Den största händelsen som vi gör som AMP är redan avklarad - kronprisessans födelsedag. Vi var huvudattraktionen i uppvaktningen på Stockholms slott och det gav en extra kick att se hennes kungliga höghet digga med i trumsaluten.
Perioden avslutades med tre vaktparader och permissionsuppställning direkt utanför bussarna på högvaktsterassen. Om det finns någon som vill åka med bussen tillbaka till den här kurorten så är väl det ok, men jag tänker inte tvinga någon, sade Sg O på den sista uppställningen dagen innan. Det slutade med att fyra musiksoldater följde med bussen tillbaka till Livgardet för en dusch och kanske lite skoputs innan hemresan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback